Göran Hillman tackade kommunfullmäktige för 2015 års byggnadsmärke

Tack för byggnadsmärket! Vi tycker att vi är väl värda det. Vi ser det också som en utmärkelse till det historiska Järfälla och dess värdefulla kulturbyggnader.

Det var Brita Cruus, som lät uppföra Jakobsbergs herrgård på 1650-talet. Hon gifte sig som 15 åring med Jakob Lilliehöök men blev nästan direkt änka. Jakob dog i ett av den svenska stormaktstidens många krig av sina skador vid ” träffningen med danskarna vid Knäred”. Gården uppkallade hon efter sin make – Jakobsberg.

Hon är en av de allra betydelsefullaste och mäktigaste invånaren under hela Järfällas historia fram till idag. Under 60 år fram till sin död byggde hon upp ett gårdsimperium över hela kommunen. Hon ägde – förutom Jakobsbergs gård – även Skälby, Barkarby, Nibble, Veddesta, Ålsta och Håga gårdar. Hon startade och byggde Barkarby gästgiveri, som än idag finns kvar, både byggnad och verksamhet. En entreprenör och - med dagens vokabulär- en feminist i 1600-talets Sverige. Hon gifte aldrig om sig, väl medveten om att gjorde hon det skulle hon förlora sin självständiga ställning och bli omyndig.

Man kan alltså konstatera att det var här – på Jakobsbergs gård – som Järfälla började. Tätorten Jakobsberg fick sitt namn efter gården. Hade inte Brita Cruus så framgångsrikt byggt upp den gårdstruktur som omfattade stora delar av Järfälla hade kanske inte kommunen sett ut som den gör idag.

Jakobsbergs folkhögskola grundades 1919 av docenten och folkbildaren Karl Petander som köpte Jakobsbergs gård . Om några år firar skolan sitt 100-årsjubileum.

Det finns starka förbindelser mellan Järfälla kommun och Jakobsbergs gård och sedan Jakobsbergs folkhögskola. Delar av den porträttsamling här i fullmäktigesalen där tidigare ordföranden i kommunalstämman och kommunfullmäktige finns avbildade skulle likaväl kunna sitta uppe på folkhögskolan.

Gustaf Fredrik Berndes, ägare av Jakobsbergs gård mellan 1886 och 1913, var kommunalstämmans ordförande det första decenniet på 1900-talet.
Carl Östman, kommunalstämmans ordförande (1936-43), var inspektor på Jakobsbergs gård, fram till att det blev folkhögskola.

Fullmäktigeordföranden Lars Gustafsson s: r bedrev kollektiv jordbruk på Jakobsbergs gård kring 1920 och var sedan ledamot i Jakobsbergs folkhögskolas styrelse, liksom sonen Lars Gustafsson j:r , också han fullmäktigeordförande bland mycket annat.  Bengt Dahlström var elev på skolan och var sedan styrelseledamot i över 45 år hade många kommunala uppdrag. Bo Johansson, både kommunstyrelse- och senare fullmäktigeordförande, var ordförande i folkhögskolans styrelse i början av 2000-talet. Och bland andra kommunstyrelseordföranden var även Stig Henriksson © och Gunnel Echardt (m) styrelseledamöter.
Många är de tidigare kursdeltagare som knutits till Järfälla kommun som anställda eller förtroendevalda – bland andra två ekonomidirektörer.

Och så brukar vi ju alltid framhålla Cornelis Vreeswijk och Stefan Sundström bland tidigare kursdeltagare.
När skolsystemet idag sviktar, så framstår folkhögskolan som utbildningsform som det lysande undantaget med mycket goda resultat, fr.a. bland de elever som inte lyckas i den vanliga skolan.
Folkhögskolans kännemärke är ”Fritt och frivilligt” – fri att lägga upp sin undervisning och sina kurser efter kursdeltagarnas behov, frivilligt att söka sig hit och delta på eget ansvar.

Så vårt ansvar är stort gentemot alla med stora utbildningsbehov som går där nu, och kommer att studera där i framtiden, men också att vårda, bevara och sköta den fantastiska kulturmiljö där hela Järfälla en gång började.

Så tack Järfälla kommun än en gång för byggnadsmärket för god byggnadskultur och tack Brita Cruus, så här i efterhand och 350 år för sent, som gjorde det hela möjligt!

Göran Hillman