Paret Karl och Ingrid Petander var båda lärare på Birkagårdens folkhögskola. De ville starta en skola med kooperativ inriktning och lyckades få ihop tillräckligt med pengar för att köpa den vackra och lummiga Jakobsbergs gård. Vintern 1919 stod skolan redo:
“Den planerade skolan är ämnad att infogas i den nordiska och svenska folkhögskolans allmänna ram. Såsom en svensk folkhögskola blir dess syfte sålunda: att väcka och skola tanken, att skänka medborgarkunskap och allmänbildning samt att främja en folkuppfostran och samhällsanda”.
Gårdens historia
År 1919 startade Jakobsbergs folkhögskola. Då lades grunden för det som idag, drygt 100 år senare är ett blomstrande nav för lärande, kultur och samvaro.
Folkhögskolan präglades redan från början av skolans grundare, Karl och Ingrid Petanders, idealism. I starten gavs terminskurser i litteraturhistoria, stats- och kommunalkunskap och föreningslagen, men även kortare kurser för att “skänka möjlighet till vila och förädlande kamratsamvaro i en vederkvickande natur”. Kooperativa förbundet hade sommarkurser i många år.
Jakobsbergs folkhögskola drivs i dag, liksom år 1919, av en ideell förening som har i uppdrag att: “I Järfälla upprätthålla en folkhögskola för allmän medborgerlig bildning.” Skolans kursutbud vilar på fyra hörnstenar: mötesplats, demokrati, hållbarhet och kultur. Konst och skapande har alltid haft en självklar plats, liksom kurser som svarar mot samhällets aktuella behov.

Under 1970-talet öppnade sig skolan mer mot ungdomar med sociala problem. Skolans deltagare engagerade sig i politik och samhällsfrågor och syntes på demonstrationer mot apartheid i Sydafrika. Skolan drev flera internationella kurser och grundade en solidaritetskommitté för Västsaharas folk.
På 1980-talet startade: friskvårdslinjen, skriv- och reportagekursen. De finns kvar än i dag och har hjälpt till att göra skolan ryktbar runt om i Sverige.
Under 2000-talet tillkom kurser för nyanlända, yrkeskurser och utbildningar för de långt från arbetsmarknaden, allmän kurs fick ett naturvetenskapligt spår.
Varje folkhögskola formar sitt eget kursutbud, men alla skolor erbjuder allmänna kurser som ger behörighet till högre studier. Undervisningen utgår från kursbeskrivningar snarare än fasta kursplaner, och deltagarna är med och påverkar innehållet. Studierna bygger på samtal, samarbete och ett praktiskt, utforskande arbetssätt.
Att få en utbildning är viktigt – men lika viktigt är att bli mer bildad efter sin tid på skolan. Ett gammal skolmotto beskriver hur vi gör det: “Alla tillsammans - det finns inget annat sätt!”.
Ett urval av personer som verkat på skolan:
- Kerstin Hesselgren satt i skolans första styrelse och är mest känd som Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot.
- Emilia Fogelklou satt i skolans styrelse och var en populär föreläsare. Hon var en pionjär inom den svenska kvinno- och fredsrörelsen och en produktiv författare.
- Ottar - Elise Ottesen-Jensen var en tidig feminist. På 1930-talet åkte hon runt i landet som sexualupplysare. Några år senare startade hon Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU). Hon föreläste ett flertal gånger på Jakobsbergs folkhögskola.
- Cornelis Vreeswijk är en av Sveriges mest kända poeter och trubadurer. Cornelis ville bli journalist och läste en preparandkurs på Jakobsbergs Folkhögskola.
- Stefan Sundström gick på Jakobsberg Folkhögskolas skrivarverkstad 1983-85 och har därefter besökt skolan många gånger med konserter och föreläsningar.


